Årets Grön Flagg-deltagare är bra på delaktighet – läs om deras tips och erfarenheter här!

I år utseddes skolan Nilsiän yhtenäiskoulu ja lukio, daghemmet Jaakonpuiston päiväkoti samt invånarparkerna Asukaspuisto Fyyri, Asukaspuisto Piennarpiha och Asukaspuisto Veikonvintti till årets Grön Flagg-deltagare.   Alla de prisbelönta deltagarna har kombinerat delaktighet och en mångsidig verksamhet för barn och unga inom ramen för hållbar utveckling.

Utmärkelsen årets Grön Flagg-deltagare delas ut som ett erkännande för utomordentligt arbete inom fostran till en hållbar utveckling.  Kommittén för Grön Flagg utser årligen till 2-3 pristagare.

Vårt gemensamma jordklot för samman alla från lågstadiet till gymnasiet

Skolan Nilsiän yhtenäiskoulu ja lukio från Kuopio belönades speciellt för sin mångsidiga och ypperliga verksamhet inom temat Vårt gemensamma jordklot.  Hela skolan från lågstadiet till gymnasiet var aktivt med i projektet.

I lågstadiet höll man en Grön Flagg-klubb, där eleverna en gång i veckan samlades under långrasten för att göra allt möjligt Grön Flagg-roligt som de själva hittat på, till exempel att piffa upp sorteringslådorna, att spela motionsspel och hålla frågesport.

I gymnasiet och högstadiet bekantade man sig med olägenheter inom textilindustrin samt hur detta hänger ihop med vårt gemensamma jordklot, och i grundskolan med klimatförändringen, båda i form av mångvetenskapliga lärområden. Konkreta saker man tagit i bruk i skolan är plastinsamling samt unisex-toaletter för att öka jämlikheten.

”I lågstadiet börjar vi med lekar och spel. På samma gång kommer kunskap och funderingar med.  Varje lågstadieklass är också representerad i Grön Flagg-verksamheten och informationen går därför bra fram inom hela skolan.  Detta ger en bra grund för arbetet i högstadiet och gymnasiet, där kunskap och vetenskap blandas med konkret verksamhet”, säger lågstadiets Grön Flagg-handledare och klassläraren Soili Kinnunen.

Högstadiets Grön Flagg-handledare och lärare Paula Härkönen tillägger att det är viktigt att låta elever i olika åldrar arbeta både tillsammans och separat.

”Att arbeta tillsammans måste ske på ett naturligt sätt, det kan inte tvingas fram”, säger Härkönen.

Enligt Kinnunen och Härkönen är hemligheten bakom en lyckad verksamhet att göra saker, lära sig och få nya insikter tillsammans med hjälp av positiva upplevelser, samt att eleverna genast skall få ta ansvar för den hållbara verksamheten.

”Elevernas idéer är världens viktigaste, och basen för en fungerande och rolig verksamhet”, beskriver Kinnunen.

Iver och idéer spirar ur delaktighet

I daghemmet Jaakonpuiston päiväkoti från Kouvola lyckades man speciellt bra med att förstärka barnens förhållande till naturen och att få alla att vara med. Temat för projektet var Närmiljön.  Daghemmet är ett dygnet-runt-daghem där det varierar vilka barn som är på plats.  Under pandemin har man undvikit att samla de olika grupperna i samma utrymmen, men barnen har i tur och ordning fått representera sina egna grupper i miljörådet. En del av rådsmötena har också filmats så att alla har kunnat ta del av dem.

”Vi har velat ordna det så att så många barn som möjligt får påverka och lär sig, att hens åsikter är viktiga”, säger läraren inom småbarnspedagogik Hanna Backman.

Under projektets gång har många saker som barnen hittat på förverkligats, som till exempel att fira Barnens fågelvecka med fågeldisco där man bland annat dansade fågeldansen.  Andra saker som Backman och läraren inom småbarnspedagogik Suvi Huumo rekommenderar som recept för lyckad hållbar miljöpedagogik är att dra nytta av berättelser och drama.  Uttermaskoten Sisu Utter har till exempel inspirerat barnen till att verka för miljöns bästa.

”En dag efter att Sisu hade varit på besök tänkte ett av barnen till exempel inte orka äta upp allt på tallriken, men då sa ett annat barn att man inte får kasta bort mat, för Sisu blir ledsen om vi inte sköter om jordklotet.  Figurer och berättelser fastnar bra i minnet och lär ut saker”, säger Backman.

Huomo poängterar också att det är viktigt att förstärka förhållandet till naturen och erbjuda möjligheter till naturupplevelser.

”Det är viktigt att man går ut i naturen. Att man är i till exempel skogen och njuter, lyssnar och undersöker saker.  Det är viktigt att förstärka förhållandet till naturen så att naturen blir viktig för var och en”, säger Huomo.

Höjdpunkter inom projektet har bland annat varit utfärderna där man har bekantat sig med hemstaden Kouvola samt att göra en tidning som handlar om djuren i den närliggande naturen. Jaakonpuiston päiväkoti har också på ett föredömligt sätt uppmuntrat andra att ta upp hållbar verksamhet.  Daghemmets hållbara ordningsregler, Grön Flagg-rutinerna, som alla kommit överens om att följa, sattes på barnens initiativ upp också på ytterdörren så att också de som går förbi kan ta del av dem.  Hela daghemmet utmanade också det närbelägna lågstadiet att komma med i Grön Flagg med hjälp av en video.  På videomeddelandet sjunger barnen daghemmets Grön Flagg-sång och ber att skolan skall gå med i programmet så att de själva får fortsätta med Grön Flagg när de blir skolbarn.

Påhittig delaktighet i invånarparkerna

Invånarparkerna Fyyri, Piennarpiha och Veikonvintti i Kyrkslätt fick en gemensam utmärkelse för sina första projekt som hade Minskning av avfall som tema.   Priset tilldelades dem i synnerhet för att de lyckats så bra med att involvera alla, trots att besökarna i invånarparkerna varierar från dag till dag.

Delaktigheten förverkligades på påhittiga sätt: man röstade fram temat med hjälp av en Facebook-sida och listor i invånarparkens kök. På grund av pandemin gick det inte att hålla många rådsmöten, men deltagarnas åsikter hölls framme genom diskussioner i samband med annan verksamhet.

Man förverkligade mångsidig temaverksamhet i parkerna och detta inspirerade familjerna till att minska avfallsmängderna och öka återvinningen också hemma.  I Fyyri var en höjdpunkt när barnen klädde ut sig till ekohjältar med slängkappor och övade sig på hållbar verksamhet som att sortera. Leken fortsatte hemma med hjälp av en ekohjältepåse, och när barnet returnerade påsen till parken utnämndes hen till ekohjälte och fick ett ekohjältemärke.  I Veikonvintti och Piennarpiha organiserades bland annat olympiader med temat hållbar utveckling och att minska på avfallsmängderna.

”Vi märkte att familjerna deltog bättre om verksamheten var tillräckligt konkret.  Då barnen lekte var det lätt att diskutera miljöfrågor med föräldrarna och få också dem intresserade.  Barnen som besöker parken är i huvudsak 0-2 år gamla, så det är väldigt viktigt att föräldrarna också är entusiastiska och vill vara med i verksamheten.  Via föräldrarna förmedlas också attityderna och verksamhetsmönstren smidigt till barnen”, berättar Fyyris handledare  Nina Heiliö.

Heiliö påpekar att det är en förutsättning att personalen i invånarparken själv är entusiastisk över hållbar verksamhet för att de skall kunna förmedla samma iver till barnen och deras föräldrar.

”Att få göra något själv med sina egna händer är verkligen viktigt! Vi har så att säga glömt bort att lära ut saker och föreläsa och istället gett alla möjligheter att få aha-upplevelser, prova själv och göra själv”, tipsar Heiliö.

Årets Grön Flagg-deltagare belönas med diplom samt med varsitt 100 euros stipendium, som de kan använda till att fira sin Grön Flagg-verksamhet tillsammans med barnen och ungdomarna.