Årets Grön Flagg-deltagare förverkligar engagerad och påhittig miljöpedagogik – läs mer om hur!
Årets Grön Flagg-deltagare Kirkonkylän päiväkoti, Elimäen yhtenäiskoulu och Billnäs skola har lyckats utomordentligt med sin Grön Flagg-verksamhet trots alla restriktioner och utmaningar. Hos alla tre har barnen och ungdomarna varit aktiva och hela verksamhetsenheten förbundit sig till att arbeta för en hållbar framtid.
Årets Grön Flagg-deltagare arbetar extra framgångsrikt med Grön Flagg i Finland. Utmärkelsen ges årligen till 2-3 deltagare och meriter som prioriteras är miljöarbetets kvalitet, barnens och ungdomarnas delaktighet samt ett aktivt samarbete och aktiv kommunikation med såväl familjerna som andra i samhället runtomkring.
Kommittén för Grön Flagg, som består av elva representanter för miljöbranschen och pedagogiska instanser i Finland utsåg som vanligt årets Grön Flagg-deltagare på sitt möte den 16.5.2022. De premierade deltagarna belönas med varsitt diplom.
Med gröna brillor på näsan på miljöpedagogikens stråk
Daghemmet Kirkonkylän päiväkoti från Tavastkyro (Hämeenkyrö) belönades speciellt för sitt mångsidiga, påhittiga och ihärdiga arbete inom temat Närmiljö. Hela daghemmet – barn, personal och barnens familjer – var aktivt med i projektet.
Grön Flaggs budskap är i Kirkonkylän päiväkoti sammankopplat med planen för småbarnspedagogik. ”Det här är ingenting någon kan göra ensam: hela enheten måste förbinda sig att vara med”, säger småbarnspedagog Eeva-Liisa Juurijärvi.
Grön Flagg-verksamheten i daghemmet innebär kreativitet och att prova nya idéer utan att vara rädd att misslyckas, och de bästa experimenten har utvecklats till bestående verksamhetsmodeller. Man har till exempel infört en dag utan leksaker men inte utan lek en gång i månaden, byggt en egen matbutik (Ketuntassi, Rävtassen) samt framställt tidningen Keke-sanomat som presenterar Grön Flagg-verksamheten och -rutinerna. Inom kommunikationen var ett lyckat experiment att ersätta månadsbrevet med en pedagogisk minipodcast om Grön Flagg-verksamheten och barnens förhållande till naturen.
I daghemmet försöker man också minska enhetens miljöpåverkningar, bland annat via sortering, användning av olika material, att lägga vikt vid hurdana anskaffningar som görs samt att minska matsvinnet. Barnen får lära sig att smaka på alla sorters mat och alla gläder sig tillsammans över varje modigt försök. Daghemmets barn och personal har också fått påverka hur menyn ser ut. ”En annan trevlig sak har varit att vi i och med detta kunnat fördjupa vårt samarbete med kökspersonalen och att vi nu tillsammans strävar till att minska matsvinnet ”, berättar Juurijärvi.
Det bästa med projektet är barnens delaktighet – aha-upplevelserna och ivern att främja Grön Flaggs principer. ”Att barnen är så engagerade, deltar och själva kommer med idéer. Grön Flagg har skapat samhörighet på vårt daghem både bland barnen och de vuxna. Också mitt eget förhållande till naturen har fått ny mening tack vare Grön Flagg ”, beskriver Juurijärvi.
”Under vårt två-åriga projekt fick vi också se att det inte alltid är självklart att man kan vara och göra saker tillsammans. Under långa perioder var vi tvungna att begränsa verksamheten och hitta på nya sätt att samarbeta”, tillägger småbarnspedagog Tanja Hannus. Kirkonkylän päiväkoti och deras projekt är ett bra exempel på ihärdighet. All verksamhet granskades ”med gröna brillor på” så att man trots begränsningar och andra utmaningar kunde förverkliga Grön Flagg under hela projektet. Man hittade på och provade modigt nya sätt att göra saker på och gav inte heller upp om något inte genast lyckades.
”Framgångsrik miljöpedagogik kräver entusiasm, idéer, mod, vilja, humor och samarbete. Små steg hand i hand mot målet”, sammanfattar Hannus.
”Inom småbarnspedagogiken är varje enskild stund ett tillfälle att lära sig något. Som vuxen bör man ta sig an Grön Flagg-äventyret tillsammans med barnen utan förutfattade meningar och med öppet sinne. Det viktigaste är inte stordåd utan gemensamma upplevelser ute i naturen tillsammans. Om pedagogerna själva delar Grön Flaggs värderingar kommer dessa naturligtvis fram i daghemmets vardag – då man arbetar tillsammans med barnen och vid umgänge med föräldrarna ”, säger Juurijärvi.
Ett aktivt liv bringar välmående till individen, enheten och miljön
Den enhetliga grundskolan Elimäen yhtenäiskoulu från Kouvola hade ställt upp ambitiösa mål i sitt projekt med temat Ett sunt liv. De ville förbättra bland annat hur man rör på sig och skolans mathållning och också få in detta i undervisningen. Under projektet främjade man klart formulerade mål rörande hur man kunde minska belastningen på miljön i god anda. Det aktiva miljörådet hade en betydande roll i arbetet.
”Samhörighet och att främja välmående är viktiga teman och vi ville verkställa projekt över klassgränserna. Pandemin visade hur viktigt det är att ta väl hand om sig själva och sina närmaste samt utmanade oss att utveckla sätt att upprätthålla känslan av samhörighet under sammankomstbegränsningarna”, berättar klasslärare Pauli Pirhonen.
I Elimäki utgår miljöpedagogiken från åldersanpassade saker som är lätta att lära sig till större insikter och mål – då eleven blir äldre ökar ansvaret och målen blir större. Att ta väl hand om skolans närmiljö är en central del på alla stadier. De yngsta eleverna sköter om skolgården och går på utflykt i närskogen. De äldre eleverna tar sig an platser längre bort, från och med fjärde klassen ända upp till fem kilometer från skolan.
Enligt Pauli Pirhonen förstärks barnens förhållande till naturen på ett naturligt sätt då man far på utflykter. På utfärderna lär man sig också om miljöansvar genom att ta sig till utflyktsmålet med muskelkraft och se till att platsen är i lika gott eller bättre skick då man går därifrån.
Ett konkret sätt att göra naturen i närheten populärare och göra det mer attraktivt att röra sig där är skolans valfria ämne ”Jopoutfärder”. På de här lektionerna cyklar man med skolans egna cyklar till närbelägna utflyktsmål i naturen och äter medhaven vägkost t.ex. på grillplatser. Responsen från elevernas sida har varit enbart positiv och många tycker att det här är skolans bästa ämne! ”Som lärare blir man alltid glad när en elev spontant säger ” oj vad det är fint att cykla här”, ”en så fin plats, jag visste inte att den fanns” eller tycker att det skulle vara roligt att sitta vid lägerelden oftare”, berättar Pirhonen.
Ett annat exempel på hur temat är integrerat i undervisningen är Köks -PRAO. I detta sammankopplas Grön Flagg-verksamheten med praktisk arbetslivsorientering på åttonde klassen. Målen är att eleven lär sig att uppskatta arbete, mat och möjligheten till skolmat. Eleverna märker i praktiken hur mycket arbete som behövs för att producera skolmaten och lär sig att uppskatta den mat som serveras bättre, Skol-PRAO har de facto minskat matsvinnet i skolan.
En viktig hörnsten för verksamheten är enligt Pirhonen det aktiva och entusiastiska miljörådet.
”Entusiasmen är smittsam och ju fler som uppmuntrar till en hållbar livsstil, desto bättre”, säger Pirhonen. Det finns 400 elever i Elimäki och miljörådet består av 12 elevrepresentanter från klasserna 4-9 samt personal. Deltagarna i rådet är frivilliga och därför från början intresserade av att upprätthålla och utveckla skolans miljöarbete samt av att genom att föregå med gott exempel visa de andra som arbetar i skolan hur man med rätt attityd och lagom mycket arbete kan få mycket gott till stånd.
Självklart och engagerat miljöpedagogiskt arbete också på svenska
Grön Flagg-programmet finns också på svenska i Finland, och Billnäs skola från Raseborg är en av de skolor som är med i programmet. Skolan som har 47 elever belönades både för sitt senaste projekt och för sin långvariga och högklassiga karriär inom Grön Flagg. Billnäs skola har förverkligat det ena jättefina projektet efter det andra från och med att de gick med i programmet år 2010.
Enligt skolans rektor Susanna Ojala är Grön Flagg en självklar del av skolan där man annars också uppskattar aktiva och delaktiga elever – en del av väggarna. Hon har själv varit med i Grön Flagg i femton år och drar sitt strå till stacken i programmet bland annat genom att stöda nyare personal. Grön Flagg-expertis kommer i själva verket till skolan också via eleverna, eftersom de flesta kommer till skolan från Billnäs daghem som har varit med i Grön Flagg till och med längre än skolan.
Skolans senaste projekt hade Ett sunt liv som tema och inleddes med omfattande och exemplariska kartläggningar. Ibland kan kartläggningarna i Grön Flagg kännas jobbiga, men i Billnäs har man hunnit utveckla ett fungerande system. Man genomför alltid samma skriftliga kartläggning i början och slutet av projektet så att man får jämförbar information om vad som sker under projektet. Eleverna får föreslå kartläggningsfrågor och vet redan att vänta på att få fylla i enkäterna.
I kartläggningen tog man reda på hurdan elevernas livskvalitet var bland annat genom att kartlägga deras matvanor, hur mycket frukt och grönsaker de åt, hur de rörde på sig, hur de tog sig till skolan och hur mycket de sov. Man samlade också in annat än numeriskt data genom att göra två enkäter om välmående samt genom att reda ut vad eleverna visste om ämnet och hur de förhöll sig till detta. På basen av kartläggningarna ställde man upp utomordentliga mål för projektet.
I Billnäs satsade man förutom på att utöka elevernas kunskaper och färdigheter också på att målmedvetet minska skolans miljöbelastning och minimera användningen av vatten, uppkomsten av avfall och anskaffningarna. Också städnings- och kökspersonalen var med om att upprätthålla en hållbar vardag.
Miljörådet träffades en gång i månaden för att följa med projektets gång. Rådet var aktivt och gjorde mellankontroller samt intervjuade lärare och elever om hur projektet framskred. Små razzior gjordes också där man kontrollerade hur Grön Flagg-rutinerna efterföljdes. Miljörådet diskuterade, planerade och utvärderade åtgärderna och berättade vad som behandlats och beslutits på rådets möten för sina egna klasser. I slutet av projektet kunde man se att elevernas kunskaper, färdigheter och attityder klart förbättrats!
Hemligheten bakom skolans extra lyckade miljöarbete tycker Ojala är att personalen är ivrig, entusiastisk och villig att arbeta för saken. ” När lärarna är entusiastiska blir barnen också ivriga. Och när lärarna själva tror på vad de gör får de också andra att tro på det! På så vis blir Grön Flagg en naturlig del av skolans verksamhet”, säger Ojala.
Hjärtliga gratulationer till alla premierade önskar vi på FEE Suomi!
Läs om de som fått utmärkelsen tidigare här:
2021 Årets Grön Flagg-deltagare är bra på delaktighet – läs om deras tips och erfarenheter här!
2020 Årets Grön flagg-deltagare visar gott exempel
2019 Årets Grön Flagg-deltagare kommer från Salo, Jämsä och Uleåborg