Grön Flagg-programmet främjar klimatmedvetenhet bland elever i årskurs 6-9

Grön Flagg-programmet främjar klimatmedvetenhet bland elever i årskurs 6-9
– forskning visar att klimatvänliga aktiviteter i skolans vardag stöder även läroplanens mål för hållbar utveckling

Som en del av en doktorsavhandling har en studie genomförts om betydelsen av programmet för hållbar utveckling, Grön Flagg, i en enhetsskola för årskurserna 6-9. Studien omfattade två enhetsskolor i Egentliga Tavastland, varav den ena var en Grön Flagg-skola (GF) och den andra inte. Under hösten 2015 besvarade eleverna i båda skolorna frågor om klimatkunskap, -attityder och -handlingar. Eleverna i GF-skolan besvarade frågorna igen under våren 2016. Syftet var bl.a. att ta reda på om det fanns skillnader mellan eleverna i fråga om klimatrelaterad kunskap, attityder och handlingar då den främsta skillnaden mellan skolorna var deras betoning på hållbarhet.

Enligt resultaten kan Grön Flagg-programmet genom delaktighet, inflytande och handling hjälpa skapa en positiv skolkultur för eleverna, eftersom antalet personer som var intresserade av miljöfrågor var fler i GF-skolan än i kontrollskolan. Resultaten visar att eleverna i GF-skolan hade tagit till sig mer klimatkunskap, deras attityder till klimatfrågor var mer positiva och de vidtog fler klimatåtgärder än eleverna i kontrollskolan. Generellt sett var GF-skolans elever nöjda med verksamheten och eleverna i skolan som inte är med i Grön Flagg skulle gärna se liknande verksamhet i sin skola.

Resultaten visar ytterligare att i GF-skolan visste flickorna mer om klimatfrågor än pojkarna, men i kontrollskolan visste pojkarna mer om temat än flickorna. I båda skolorna var dock flickorna mer oroade och rädda för klimatförändringen. Då man ser på skillnaderna mellan flickor och pojkar tyder resultaten på att mängden kunskap om klimatfrågor inte nödvändigtvis leder till oro och rädsla. Trots att klimatfrågan är ett dystert tema bör skolorna inspirera till hopp och framtidstro. I båda skolorna hade flickorna också mer positiva klimatattityder än pojkarna och gjorde fler klimatgärningar än pojkarna.

Intresset för miljöfrågor är störst bland sjätteklassare, men antalet intresserade minskar när eleverna går vidare till följande årskurs. Att bibehålla elevernas entusiasm och väcka deras intresse är därför viktigt för framtiden. I detta skede skulle det vara bra för skolorna att lägga större vikt på till exempel aktivitetsbaserade undervisningavsnitt, för att upprätthålla elevernas intresse för ämnet upp i åldrarna.

Suvi-Päivi Malvikkos disputation ”Klimatförändringen i grundskolan – betydelsen av Grön Flagg-kulturen och utvecklingen av klimatfostran ur ett kunskaps-, attityd- och handlingsperspektiv” (Ilmastonmuutos peruskoulussa : Vihreä lippu -toimintakulttuurin merkitys ja ilmasto-opetuksen kehittäminen tiedon, asenteen ja toiminnan näkökulmasta) hölls i Helsingfors universitets huvudbyggnad den 8 juni 2023.

Studien gjordes vid Institutet för atmosfär- och jordsystemsforskning (INAR) vid Helsingfors universitets Matematisk-naturvetenskapliga fakultet. Avhandlingens huvudhandledare var Taina Ruuskanen, äldre universitetslektor vid INAR. Biträdande handledare var professor Jari Lavonen från avdelningen för pedagogik.

Avhandlingen: https://helda.helsinki.fi/items/2aa18d00-d7fd-475c-bc9a-939979561044

Fotografi: Suvi-Päivi Malvikko

Författaren till artikeln berättar:

”Jag skrev min avhandling samtidigt som jag arbetade som lärare. Jag är ämneslärare i fysik och kemi för elever i årskurs 7-9. Jag genomförde studien eftersom ämnet är viktigt och aktuellt, och samtidigt ser jag det som en av mina miljögärningar. Avhandlingen har varit en hobby, som också har gett mig mer kraft till undervisningsarbetet. Resultaten av forskningen kommer att hjälpa mig att utveckla klimatundervisningen i mitt eget arbete, men de kan också komma till nytta för andra lärare. I stort har klimatundervisningen och -utbildningen en viktig roll när det gäller att ompröva våra tankemönster för att öka vårt välbefinnande och bevara våra levnadsvillkor på denna planet. Klimatundervisningen i skolan borde inspirera eleverna att reflektera över klimatfrågor på så sätt att deras attityder blir mer klimatpositiva. En positiv attityd leder till klimatgärningar, som är nödvändiga. På detta sätt kan klimatundervisningen för eleverna bidra till att bromsa klimatförändringen genom kunskap, attityder och handling.”

Kontakt information:

FT, Suvi-Päivi Malvikko

suvi.malvikko@riihimaki.fi

0407686465